Frog Silence - Det var som att stormen kom och slog oss ned båda två

Vägde mig inte imorse. Både vågade inte, men frös så in i helvete samtidigt. Nu är skolhelvetet igång igen och jag vill lägga mig ned och gråta maniskt. För det finns ingen kraft kvar i mig. Ingen millimeter av mig som orkar kämpa, orkar prestera och orkar dyka upp. Helst av allt vill jag, på ren allvarlighet, ligga i min säng hela dagen.

Är för övrigt, om ni inte märkt redan, så grymt sockerberoende att jag går under. Idag har jag ätit: kalaspuffar med mjölk (usch), en snickers och pannkakor med sylt. Förstår ni? Socker efter socker efter socker. Och jag sitter som en sliten trött hög just nu. Och jag har sovit/vilat två gånger redan idag. Måste skärpa mig. Men sockret lockar. Räddar för stunden. Ångesten blir för stor utan sockret. Mår illa nu. Trött. Hög och låg på socker, samtidigt.

Ska lägga mig strax. Funderar på att dricka två rikliga glas med iskallt vatten för sockerrusningens skull. Åh. Ångest ångest ångest. Tidig uppgång imorgon. Ångest som bara den. (Men fy vad jag har saknat mina trogna vänner.)